Svensk definition
En metod där en tub placeras i luftstrupen genom munnen eller näsan i syfte att förse patienten med syre och bedövningsmedel.
En metod där en tub placeras i luftstrupen genom munnen eller näsan i syfte att förse patienten med syre och bedövningsmedel.
A procedure involving placement of a tube into the trachea through the mouth or nose in order to provide a patient with oxygen and anesthesia.
Intubering, intratrakeal
Intratracheal Intubation — Intratracheal Intubations — Intubations, Intratracheal — Intubation, Endotracheal — Endotracheal Intubation — Endotracheal Intubations — Intubations, Endotracheal